Med sikte på framtiden

Hur summerar man tre och ett halvt års tvärvetenskapligt svensk-danskt samarbete för grön omställning? Med en ”framtidskonferens” såklart!

Steen Hildebrandt, ordförande i FN:s 2030-panel gav ett globalt ramverk för Smart Cities Accelerator-projektet. Foto: Mikal Schlosser

Smart Cities Accelerator har fokuserat på att hitta framtidens energilösningar i Sverige och Danmark. Men det var med ett globalt fokus som projektets konferens inleddes när Steen Hildebrandt, ordförande i FN:s 2030-panel höll sitt key-note tal.

Det är förstås viktigt att understryka att samhällsutmaningarna vi står inför är globala och kräver modigt agerande från världens ledare – men det är också en tydlig påminnelse om att Smart Cities Accelerators lokala arbete har en stark global koppling.

 

 

Den 4 februari arrangerades projektets spridningskonferens på BloxHub i Köpenhamn. Förutom ett intensivt minglande med livliga samtal bjöd dagen på ett fullspäckat schema, där projektdeltagare äntligen fick dela med sig av sina lärdomar och resultat till de cirka 135 deltagarna.

Smart Cities Accelerators bredd, där både humanistiska och teknologiska vetenskaper kommit samman med kommuner, universitet och företag, presenterades genom ett varierat urval av spännande teman. Det höjdes både röster om krav på ändrade lagar kring energi och personliga berättelser om egenupplevda problem med ventilationen i skolan.

Ett tydligt budskap är att i framtidens energisystem är det viktigt att inte bara tänka elleverantörer och nätägare, utan också medborgare. Det har Simon Lex, lektor i antropologi vid Köpenhamns universitet, tittat närmare på inom ramen för projektets temaområde om energigemenskaper. Hans slutsatser är att invånarna som bor i en energigemenskap ser sig själva som pionjärer i samhället, och att det skapas en ännu större gemenskap och tillit bland boende i ett område.

Simon Lex vid Köpenhamns universitet har pratat med invånare om hur det är att vara en del av en energigemenskap. Foto: Mikal Schlosser

Det är inte omöjligt att vår syn på medborgarens roll ändras; projektet väcker många frågor om vem som kommer att vara drivande i framtidens energisystem – är det de stora energibolagen, kommunerna eller mindre aktörer? På konferensen fanns alla dessa olika nivåer representerade.

– I Svalin är det något så ovanligt som invånarna som har bett oss om hjälp, det är ovanligt. Det brukar vara tvärtom, berättade Pierre Penson, professor på DTU Elektro, lyckligt.

 

 

Innovationstävlingar för att bryta stuprören
Ett återkommande tema vid presentationerna var behovet av att bryta stuprörstänk och istället samarbeta ännu mer över ämnesområden. En metod för detta som partners i projektet har arbetat med har varit öppna innovationstävlingar.

– Vi måste inse att vi inte sitter på alla svaren. Vi måste våga ställa frågor och låta andra komma med svaren till oss, sa Markus Falkvall, projektledare på Kraftringen, som efter projektets slut planerar att fortsätta arrangera egna innovationstävlingar.

För att kunna skapa förändring på lång sikt behöver man arbeta aktivt med att inte förlora den ödmjukheten. Malmö stads projektledare, Åsa Hellström, var inne på samma spår som Markus:

– Vi i Malmö stad, och andra behovsägare, måste inse att vi inte själva sitter på alla lösningar och släppa in nya perspektiv.

 

 

Markus Falkvall, Kraftringen och Åsa Hellström, Malmö stad har positiva erfarenheter från öppna innovationstävlingar. Både Kraftringen och Malmö stad planerar nu att arrangera egna innovationstävlingar framöver. Foto: Mikal Schlosser

 

Förutom nya idéer har de öppna innovationstävlingarna också byggt broar av förståelse över sundet, då tävlingarna byggts på utmaningar som existerar både i Sverige och Danmark.

Carolina Holgersson Ivarsson från Båstad kommun har inte bara lärt sig mer om klimatet i skolor, utan också det danska språket. Foto: Mikal Schlosser

Det dansk-svenska samarbetet har inte enbart inneburit ökad kunskap om olika energiutmaningar – också språklära har varit en central del. Trots den geografiska närheten kan danskan och svenskan trots allt skilja sig åt en hel del.

– ”Att måla” till exempel, som vi svenskar gör med pensel, betyder ”att mäta” på danska, förklarade Carolina Holgersson-Ivarsson, projektledare i Båstad, som varit engagerad i att just mäta inomhusklimatet i skolor.

 

 

Det var en nöjd projektledare som avslutade konferensen med hoppfulla ord om framtiden.

Projektledaren Anne-Marie Damgaard var nöjd med projektets resultat och ser fram emot att se hur de tas vidare. Foto: Mikal Schlosser

– När man blandar en mängd olika kompetenser, som vi har gjort i detta projekt, så händer något som på sikt kan leda till systemisk förändring, sa Anne Marie Damgaard.

Och högst troligt kommer vissa spår att leva vidare i någon form:

– Vi har levererat en mängd spännande resultat och erfarenheter att bygga vidare på, och har skapat en bra grund för att fortsätta delar av projektet, avslutar Anne Marie Damgaard.

 

 

 

Projektets resultat kommer att samlas och presenteras på projektets hemsida efter projektavslut den 28 februari 2020.

Kontakt

Julia Fryklund  

julia.fryklund@afconsult.com
Copyright © 2020 | Smart Cities Accelerator
Article location: https://smartcitiesaccelerator.eu/med-sikte-paa-framtiden/

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *

Populære artikler